Igår blev Brownie 1 år och 4 månader och man kan tycka att hon kanske skulle lugnat ner sig lite men inte det. Igår inträffade en rad incidenter min lillasyster är hos oss just nu och hon fick en väldigt fin kasse av mig som hon skulle packa lite kläder i och medan vi fortsätter att titta på fler kassar ( jag sparar på fina pappkassar) så hinner Brownie bita söner halva kassen.

Sen när M och jag var ute och gick så tappade M kopplet och han hann inte fånga upp det innan Brownie smiter. Precis vid en vägkorsning som tur är springer hon inte ute i gatan utan hon springer på en gräsplätt precis bredvid och skiter fullständigt i att vi säger stanna. Så tillslut skriker jag åt henne och då stannade hon och M hann få tag på kopplet. Hon har aldrig hört mig skrika så hon såg lite förvånad ut men jag var tvungen tänk om hon hade sprungit ut på vägen. Så nu blir det träning på inkallning.

Sen på kvällen så äter hon upp min lillasysters blyertspenna. Brownie satt och spanade in den på dagen när hon satt och ritade och sen senare på kvällen när ingen såg lyckas hon leta reda på blyertspennan och äta upp den.

Till sist försökte hon fånga getingar i munnen som flög in i lägenheten.

Tänkt att den här lille fjanten som inte ens är en linjal hög kan hitta på så mycket bus och vara så dryg vissa dagar att inget annat hinns med. Å ändå så älskar jag henne så otroligt mycket och alltid när jag är ifrån henne så längtar jag efter henne.